Ny blogg

Hejsan svejsan
Eftersom att denna blogg alltid står tom och jag inte vill använda blogg.se längre så har jag valt att skaffat en ny blogg, börja om på nytt samtidigt som livet också ska börja om! För er som inte vet det så flyttar jag ju till Los Angeles den 30 Juli och jag hade tänkt försöka skriva om det på nya bloggen som ni hittar här: http://nouw.com/malinelisabeth
 
Kram

Sam, I'm sorry but.. I don't know what the hell you're talking about.

 

Gott nytt år!

Och heja Sverige i kvällens match!
 
 

Årsresumé; 2014

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? - Ja men inget jag känner att jag behöver dela med mig av

2. Höll du några av dina nyårslöften? - Jag slutade ge nyårslöften för många år sedan, håller ett nyårslöfte sämre än vad jag håller i en cider på krogen

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? - Nej

4. Dog någon som stod dig nära? - Nej

5. Vilka länder besökte du? - Den 6 September åkte jag och mina girls till Turkiet i två veckor ♥
 

6. Är det något du saknar år 2014 som du vill ha år 2015? - Ja jag skulle väl inte tacka nej till att åka tillbaka till Turkiet

7. Vilket datum från år 2014 kommer du alltid att minnas? - 6 september

8. Vad var din största framgång under 2014? - Ööh

9. Största misstaget? - Kommer inte på något just nu

10. Har du varit sjuk eller skadat dig? - Har väl åkt på en och annan förkyldning, ramlat och fått en spricka i högra fotknölen, halkat i en hal backe och gjort illa knät

11. Bästa köpet? - Turkietresan
 

12. Vad spenderade du mest pengar på? - Alkohol I guess #oekonomisk.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad? - Mina vänner

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2014? - Stolen dance - Milky chance, break free - Ariana Grande, stay high - Tove Lo.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? - Ledsnare. Iallafall under hösten

16. Vad önskar du att du gjort mer? - Gått i skolan

17. Vad önskar du att du gjort mindre? - Det är väl en del

18. Vad har gjort dig ledsen? - PROBLEM

19. Blev du kär i år? - 

20. Hur många har du kysst under året? - Ingen aning

21. Favoritprogram på TV? Supernatural, big bang theory, big brother (NO RAGRETS)

22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året? - Nej jag hatar inte folk

23. Bästa boken du läste i år? - En ung flickas sista ord - Regine Stokke

24. Största musikaliska upptäckten? - Oj jag har ingen aning, Ed Sheeran kanske?

25. Något du önskade dig och fick? - Detroit Red Wings matchtröja ♥


26. Något du önskade dig men inte fick? - Har fortfarande inte fått den där hamstern som mamma lovade mig för två år sedan

27. Årets bästa film? - Guardians of the galaxy, frozen & captain america: return of the first avenger

28. Vad gjorde du på din födelsedag 2014? - Tolvslaget 5 - 6 april var jag på krogen med mina bästa,  på dagen den 6 var jag hemma med familj, vänner och några släktingar

29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? - Finns det väl alltid

30. Hur skulle du beskriva din stil år 2014? - Tråkig

31. Vad fick dig att må bra? - Mina vänner

32. Vilken kändis var du mest sugen på? - Jensen Ackles, Filip Forsberg & Gustav Nyquist
 

33. Vem saknade du? - Hannah :(
 

34. De bästa nya människorna du lärde känna? - Iår har jag lärt känna massa folk i min klass mycket bättre om det gills

36. Vilken fest var den roligaste du var på? - "klass"festen i september kanske, jag går aldrig på hemmafest

37. Vilket motto har du använt dig av under 2014 som du kommer att fortsätta med? - 
 

Gatukatten Bob

Fick följande kommentar av Manda och tänkte att ok I will; UPPDATERA, TÖNTSKALLE!
 
Igår så läste jag ut en otroligt bra bok, jag fasnar väldigt sällan för böcker och blir lätt distraherad av annat - det händer sjukt ofta att jag läser en halv bok och sedan ligger den och dammar i ett halvår innan jag fortsätter. Men denna läste jag fort, och den var underbar. Otroligt fin och intressant berättelse, den är sann också och det är en av många orsaker till att den är så intressant och rolig. 
 
När James Bowen hittade en skadad, röd gatukatt hopkrupen i huset där han nyss fått en träningslägenhet hade han ingen aning om hur stor betydelse katten skulle få i hans liv. James levde ur hand i mun på Londons gator och det sista han behövde var ett husdjur. Ändå kunde James inte låta bli att hjälpa den slående intelligenta hankatten, som han snart döpte till Bob. Inom kort var de två oskiljaktiga och deras skiftande, lustiga och emellanåt farliga äventyr skulle komma att förändra deras liv och långsamt läka såren från det förflutna.
(Ni kan också se en video med James och Bob här)
 
 

10 oktober 2012

Jag glömmer aldrig hur jag kände, eller kanske jag borde säga vad jag inte kände. Jag kände ingenting. Tomhet. En gnutta rädsla. Någon drog undan mattan och jag föll. Jag var inte frisk. Det var något fel på mig. Jag hade en tumör mellan lungorna. Idag är det två år sedan. Idag är jag frisk, och jag är starkare än vad jag någonsin varit.

Kattbebis pt. 2

 

En ung kvinnas sista ord

Idag började jag läsa en så himla bra bok. Den heter en ung kvinnas sista ord och är skriven av Regine Stokke.
 
Under hösten 2008 fick Regine Stokke veta att hon lev av svårbehandlad leukemi och bestämde sig då för att starta en blogg där hon bland annat berättade om sitt liv och sin sjukdom. Bloggen, som hon kallade "Face your fear", blev Norges mest lästa blogg - tusentals människor följde hennes kamp. I ett av de sista blogginläggen önskar Stokke att hennes blogg ska ges ut i bokform, en önskan som gick i uppfyllelse efter hennes död. Boken består av blogginlägg, läsarkommentarer i urval och utdrag ur familjemedlemmars och vänners dagböcker.
 
Den träffar rätt in i hjärtat och är otroligt gripande. Stokke lyckas sätta ord på otroligt många tankar och känslor jag hade under min egna period som cancersjuk och kanske det är därför jag tycker om den lite extra mycket, men jag hoppas att ni också läser den för den är så bra.
 
 
 

'O Ka pua maeʻole i ka lä

Mina kusiner har fått kattungar igen så idag var jag där och gosade.
 
 

FÄZT

Mina vänner har tagit studenten och ni vet väl vad det innebär?
 
 

Vad skulle vi annars göra?

I onsdags gav jag mig själv en sen födelsedagspresent! Hade varit sugen på en ganska länge så nu när jag fyllt år och fått pengar tänkte jag bara att äh vad fan, bokade en tid på shanti och körde in skiten. Att göra den gjorde inte så hemskt ont, smärtan kommer efteråt. Just nu lever jag på flytande och mosad mat, det gör rätt ont. Jag ångrar mig nästan att jag piercade mig för allt jag vill är att kunna äta igen!! Går runt och är småhungrig hela tiden eftersom ca allting mosat och flytande är äckligt. Piercaren sa att det är värst dom fem första dagarna så nästa vecka ska jag banne mig gå och äta nuggets på donken.
 
 

Så säg mig vad vi väntar på

Manda tycker att jag måste blogga någon gång så jag kan väl passa på denna söndagkväll. Har inte bloggat på länge men jag kan inte heller påstå att mycket har hänt. Jag har haft en jättebra helg med dans, fina vänner, mys och för mycket alkohol.
 
Var på Aveny i fredags där det var club ninetone, det var jätteroligt och jag träffade massa vänner och hällde i mig på tok för mycket dricka - ska jag vara ärlig så minns jag inte så mycket men jag ber till gudarna att jag inte gjorde någonting pinsamt. Kvällen slutade på bästa möjliga sätt iallafall och jag var glad.
I lördags halkade jag på en isfläck och skrapade upp knät och strumpbyxor men aja, what to do. Har nog aldrig varit så bakis som i lördags men drog ändå ut igen på kvällen (man är väl en kämpe/partypingla). Hade ganska kul, var nästan nykter, åkte hem och var mest ledsen för att jag inte fick en cheeseburgare. Livet är hårt.
 
Idag har jag bara legat på soffan och gjort absolut ingenting, trött efter helgens äventyr. Planerat lite. Om två veckor fyller jag 19 år och jag har faktiskt lite åldersnoja, nästa år är jag inte tonåring längre. Det känns lite läskigt faktiskt, vart tog tiden vägen? Här är iallafall vad jag önskar mig:
  • Pengar
  • En rosa jordglob
  • Några flaskor minttu
  • Någon att mysa lite med
 
 

Ser du samma stjärnor ikväll?

Jag har hamnat i en period där jag inte mår så jäkla bra. Orkar inte riktigt med någonting, stänger allting ute och struntar i allt. Tänker så mycket så jag inte kan sova på kvällarna. Sover inget, pluggar inget, äter hela tiden, får ångest för att jag inte pluggar, får ångest för att jag äter så mycket, orkar inte göra någonting pga. ångesten och så går det runt just nu. Vill inte prata om varför med någon, men så ni vet hur det ligger till iallafall. Varför jag kanske är frånvarande och ser sur ut. Men det är lugnt, det blir bättre snart - jag har bra saker framför mig; 
  • Avicii 28 februari med Felix och Jennifer. Fest fest fest.
  • Miley Cyrus 30 maj med Felix och Jennifer.
  • Två veckor i Turkiet med Jennifer och Felix + hans klass 21 juni - 5 juli.
Efter regn kommer solsken brukar man säga. Nu är vi påväg mot våren också (några månader kvar, men ändå) och då brukar allt kännas bättre. Jag klarar mig, jag håller ut - även om det är så jobbigt just nu.
 
Medans vi väntar på nästa gång jag kikar in här, vem vet när det blir, så kan vi lyssna på fin gammal musik som jag tycker mycket om; sommarvin - hästpojken, tycker om när du tar på mig - per gessle, brännö serenad - håkan hellström, samma himlar - hästpojken. Så kan vi lyssna på denna också, när vi ändå är i farten; du söker bråk, jag kräver dans - linnea henriksson
 
 

2013

 
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Ja

Hur har ditt 2013 varit?
Hur bra som helst

Blev du kär i år?
Nej

Vilket datum från 2013 kommer du aldrig glömma?
22 maj

Bästa köpet?
Min dator

Vad spenderade du mest pengar på?
Haha mat, strumpbyxor och alkohol

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja

Vilka sånger kommer påminna dig om 2013?
Oj, jag vet inte. Du är snart där - Håkan Hellström kanske. Brukar inte kunna ta upp dom på rak arm utan det brukar bara komma minnen när jag lyssnar på musik.

Vem har du umgåtts med mest?
Jennifer, Felix och mamma

Har du haft ett förhållande under 2013?
Nej

Vart reste du under 2013?
Göteborg, Kramfors en snabbis och några rundor till Stockholm, men jag åkte inte utomlands

Är det något du saknar år 2013 och vill ha 2014?
Öööh vet inte

Vad gjorde du på din födelsedag?
Jag hade ett litet kalas med min släkt, Felix, Jennifer och Richard. Vi bowlade och sen åkte vi hem och fikade och åt kinamat till middag

Finns det något som skulle gjort ditt år bättre?
Klart det gör, det finns det alltid, men jag känner inte att jag saknade något

Vem saknade du?
Många människor.

De bästa nya människorna du träffade?
Alla roliga människor på krogen kanske haha, fast dom har jag inte kontakt med så det kanske inte gills. Jag har faktiskt ingen aning om jag fått några nya vänner under 2013.

Vad vill du säga till dig själv inför 2014?
SKAFFA KÖRKÖRT FÖR FAN (och låt inte jennifer dricka vodka)


ask.fm

Har en såndär ask.fm som ni mer än gärna får fylla med frågor, svarar på nästan allting!
http://ask.fm/mmalinpettersson

Livet förändras vart jag än går.

Visst är det ganska sjukt att tänka på att för ett år sedan låg jag med cellgifter, stoppade i mig mängder av olika tabletter varje dag, var trött, hade kanske ont, orkade inte göra så mycket, hade inget hår, var sjuk. Jag var trots det positiv, jag ville bli frisk. Jag visste att jag skulle bli frisk. Jag skulle inte dö sjutton år gammal, jag skulle ta studenten, gå på college, resa runt, jobba, må bra, sen kunde jag dö. Självklart fanns det stunder då jag grät, då jag inte orkade, och hela tiden ville jag bara vara frisk igen - gå i skolan, gnälla över allt skoljobb, ha föräldrar som inte var stressade hela tiden, leva livet som jag brukade. 
 
Så fort jag känner mig lite nere så tänker jag tillbaka till förut, vilket jävla helvete det var. Idag lever jag mitt liv precis som jag brukade göra, vem kan ana att jag varit så sjuk? Jag går i skolan som vanligt, jag äter inga mediciner, jag är inte på sjukhuset varje vecka, jag har inte ont, jag har hår, jag är frisk. Och framförallt är jag så jävla lycklig.

kvällstankar

Jag måste bort. Jag måste bort från den här staden. Klippa nästan alla kontakter jag har nu, börja om på noll någon annanstans långt borta. Jag hatar allt med den här staden. Jag vill inte vara här. Jag vet inte hur jag ska orka vara här i minst ett och ett halvt år till, jag vet verkligen inte. Jag trivs inte här, det har jag nog aldrig gjort heller. Om ett år kommer mina vänner ha flyttat härifrån, dom kommer ha tagit studenten och jag kommer vara fast här ett år till. Ensam. Ensamhet skrämmer mig. Jag vill inte vara ensam. Men jag vet att det är det som väntar. Ensamheten. Ensam i staden jag hatar. Det är mina vänner som fått mig vara kvar här. Dom har fått mig att orka. Snart försvinner dom. Jag blir ensam kvar. Det är så jobbigt att tänka på, för jag vet att det är sant.

tionde oktober tvåtusentolv

Jag skulle bara in på sjukhuset en snabbis klockan nio, mamma och jag skulle äta lunch på tacobar och sedan skulle jag fortsätta onsdagen som vilken onsdag som helst. Knölen på nyckelbenet kunde inte vara något farligt. Sånt händer ju inte en själv, eller hur?
 
Klockan elva, fortfarande kvar på sjukhuset. Får inte äta, måste fasta inför kommande ultraljud och röntgen. Går igenom röntgen, gör ett ultraljud. Väntar. Allting ser bra ut, dom vill kolla lite extra på röntgenbilderna. Väntar igen. Felix och Jennifer kommer, vi spelar pingis och umgås som vanligt. Några timmar efter att dom kom så kommer läkarna och säger att dom vill prata med oss, dom vill att Felix och Jennifer ska gå hem. Det är någonting som inte är okej, något är fel på mig.
 
En tumör befinner sig mellan mina lungor. Den måste undersökas närmre, det görs inte i Sundsvall, uppe i Umeå. Jag ville åka hem, inte upp till Umeå. Rädslan kommer men inte gråten, inte först jag får veta att jag inte får åka hem ikväll. Läkaren vill att jag ska åka direkt, jag säger att jag måste träffa mina vänner, farmor, farfar och lillebror först. Hon försökte fortfarande få mig att åka, "räcker det inte med ett telefonsamtal?". Nej det räcker inte med ett telefonsamtal, jag vägrade åka innan jag sagt hejdå till dom först. 

När Felix och Jennifer kom grät vi allihopa och kramade om varandra, det är ett av dom finaste stunderna i mitt liv. När sånt händer vet man hur mycket man betyder för varandra. Farmor, farfar, lillebror, Felix pappa kom. Alla grät. Jag grät. Allting var jobbigt, men det jobbigaste var att se min lillebror gråta - för det är något han inte gör.
 
In i ambulansen. Det här var den jobbigaste stunden, för nu kunde jag se allihopa men jag kunde inte röra dom längre. Det var sista gången på länge jag skulle få se dom. Jag vet inte hur länge jag blir borta, jag vet inte när jag får se min familj och mina vänner igen. I ambulansen kopplar jag bort, tänker på annat, försöker sova. Men så fort jag kommer till sjukhuset kommer gråten igen, jag vill inte vara här - jag vill vara hemma. 
 
Idag är jag frisk och jag är starkare än någonsin.

ibland gör man rätt, ibland gör man fel

Imorgon börjar skolan så därför drar vi på fest ikväll hejdå
 
 

I Azalea kan man inte ungdå att bli kär

Håkan Hellström @ slottsskogsvallen ♥

 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0