kvällstankar
Jag måste bort. Jag måste bort från den här staden. Klippa nästan alla kontakter jag har nu, börja om på noll någon annanstans långt borta. Jag hatar allt med den här staden. Jag vill inte vara här. Jag vet inte hur jag ska orka vara här i minst ett och ett halvt år till, jag vet verkligen inte. Jag trivs inte här, det har jag nog aldrig gjort heller. Om ett år kommer mina vänner ha flyttat härifrån, dom kommer ha tagit studenten och jag kommer vara fast här ett år till. Ensam. Ensamhet skrämmer mig. Jag vill inte vara ensam. Men jag vet att det är det som väntar. Ensamheten. Ensam i staden jag hatar. Det är mina vänner som fått mig vara kvar här. Dom har fått mig att orka. Snart försvinner dom. Jag blir ensam kvar. Det är så jobbigt att tänka på, för jag vet att det är sant.
Kommentarer
Trackback
